VÄKTARNAS NYA GIV

Ingenting varar för evigt. Särskilt inte i hårdrocksvärlden. Detta bevisade Blind Guardian tydligt för drygt ett år sedan. Som efter att ha haft samma sättning sedan demostadiet förnyade leden med den unge Frederik Ehmke på trummor. Samtidigt har de också blivit klara med den första nya studioskivan sedan den kraftigt omdebatterade ”A Night at the Opera”. The Power of Metals utsände for till Stockholm för att ta reda på hur framtiden ser ut för de uppdaterade gamla väktarna.

En kall och småregning vårdag står jag utanför rockklubben Debaser i Stockholm och försakar brorsans födelsedag för att få träffa mina gamla ungdomshjältar Blind Guardian. Vi - ett dussintal journalister, skribenter och radiopratare - avbryter vårt huttrande när Hansi Kürsch och André Olbrich dyker upp och vi blir insläppta på baksidan av Debaser. Efter att ha blivit försedda med varsin öl och blivit välkomnade av Hansi och André var det med spänd förväntan som förhandslyssningen av ”A Twist in the Myth” drog igång.

This Will Never End

Inledningsspåret är en melodiös sak med en hel del proggressiva takter. Det låter fortfarande storslaget men inte lika komplext (och överdrivet) som på ”A Night at the Opera”.

Otherland

Inleder med ett orientaliskt-inspirerat intro men blir sedan något mer aggressiv än föregående låt. Trummorna innehåller fortfarande en massa progressiva takter och man börjar ana vilka kvaliteter Frederik Ehmke besitter. Jag saknar dock en tydlig refräng i låten.

Turn The Page

Något snabbare med riktigt bra driv. En ganska catchy låt faktiskt.

Fly

Behöver kanske ingen närmare presentation eftersom den redan har släppts som singel. Men det jag kan säga är att det är en riffbaserad låt med annorlunda struktur, vilket gör den lite oförutsägbar.

Carry The Blessed Home

Första låten på skivan med ett något lugnare tempo. I ljudbilden kan, förutom de vanliga instrumenten, bl.a. säckpipa och flöjt urskönjas. Flöjten spelas för övrigt av Frederik (den nya trummisen alltså).

Another Stranger Me

Hårdaste introt jag hört på länge av Blind Guardian. Denna låt innehåller också den första riktigt bra refrängen, som visar att Hansi fortfarande sjunger som en gud.

Straight Through The Mirror

En ganska typisk låt för den här skivan; det låter melodiöst, progressivt och ostrukturerat.

Lionheart

Inleder med ett riktigt schysst intro och innehåller även en hel del annorlunda syntmelodier. En ganska hård låt som sticker ut lite från mängden.

Skalds & Shadows

En akustisk låt snarlik ”The Bards Song”. Antagligen den låt som har flest gemensamma nämnare med de gamla plattorna. En ny publikfavorit misstänker jag.

The Edge

Hårda gitarr- och trummintron är tydligen ett genomgående tema på skivan, så även på denna låt. Annars ganska bra driv i verserna och en progressiv refräng.

The New Order

En stabil avslutning på skivan. Midtempo-låt som har ett lugnt intro med omväxlande hårda partier. Sedan accelererar låten och slutar riktigt hårt med bra tryck i kaggarna.

När det blir min tur att intervjua Blind Guardians två låtskrivare är de en aning trötta efter att ha gjort ett flertal intervjuer i följd. Trots tröttheten ser båda två väldigt nöjda ut med det senaste verket som vi just fått spelat för oss. Jag slås också av, trötta eller ej, hur sympatiska de är och måna om att ge tydliga och välformulerade svar. Samt att de aldrig brister i uppmärksamhet när jag ställer frågor till dem.

Vi inleder med att diskutera det nya albumet och vad de haft för sig de senaste fyra åren sedan den förra plattan släpptes. Hansi berättar att hela första året efter ”A Night at the Opera” enbart bestod av turnerande. Nyss hemkomna från turnén med färskt inspelat livematerial drog sedan jobbet igång med att släppa ett nytt livealbum. Albumet ”Live”, som kan vara ett av hårdrocksvärldens bättre livealbum någonsin. Hansi fortsätter med att förklara hur mycket tid och kraft planerandet, spelandet och klippningen av DVD:n från Blind Guardian Open Air ”Imaginations Through The Looking Glass” tog.
Jag undrar om de någon gång ångrade vad de gett sig in på? Hansi skrattar och säger på fullaste allvar att han ångrar att han klippte sig precis innan inspelningen av DVD:n.
– Mitt hår blev alldeles för kort och ser inte alls bra ut på TV. DVD:n är vi trots det mycket nöjda med!
Någon gång under 2004 inledde vi också med att skriva låtar till ”A Twist In The Myth”, fyller André i.
– Vi eftersträvar perfektion varje gång vi skriver ett album, därför tar det ca 15-18 månader för oss att göra ett.
Vad är det då som skiljer ”A Twist In The Myth” från Blind Guardians tidigare album? Hansi konstaterar att det framförallt är ett tidsenligt album med smak av 2006. Det är också det aggressivaste de gjort på länge. André tycker också att ”A Twist In The Myth” innehåller bitar från alla album men att de försöker utveckla soundet mellan varje album.Det är också dessa båda herrar som ligger bakom alla låtarna på plattan, förutom den Japanska bonuslåten som Markus Siepen och Hansi har skrivit ihop.

När vi ändå pratar om den nya skivan kommer förstås albumomslaget på tal. Som vanligt, med få undantag, har de återigen skapat ett riktigt snyggt omslag.
– Vi har en ny omslagstecknare på detta album som verkligen förstår filosofin bakom Blind Guardian, berättar Hansi. Omslaget ser fantasy-aktigt ut och speglar titeln och om man vänder på skivan så ser baksidan likadan ut, fast utan fantasy (dvs. utan draken, förf. anm.).
På tal om fantasy så undrar man ju vart Tolkieninfluenserna har tagit vägen?
André konstaterar kort och gott att de har lämnat dem utanför på detta album.
– Senaste Tolkienlåten var ”Harvest Of Sorrow” på ”A Night At The Opera.
Hansi avbryter med att säga att om de inte ser någon anledning till det försöker de lämna det temat utanför.
– Dessutom ville vi inte rida på hypen som filmerna bidragit till.
På tal om filmerna. Stämmer det att Peter Jackson frågade er om ni ville göra soundtracket till ”The Lord Of The Rings”?.
Hansi dödar snabbt och effektivt ett långlivat rykte med ett bestämt:
- Nej. Det var tvärtom faktiskt. Vi vann en stort antal omröstningar på Internet om vilka som borde göra filmmusiken. Därför kontaktade vi produktionsbolaget till filmerna. Sedan hörde vi ingenting från dem förrän vi påbörjat arbetet med nästa album och då hade vi inte tid längre.
Hur var det då med den där musikalen som det länge ryktats om? Skulle inte den handla om Sagan om Ringen? Hansi ser lite bister ut när han säger att det beror helt på om de får tillstånd att använda namnet och storyn, annars måste den handla om nåt annat. André, som tydligen är lite av hjärnan bakom musikalen, verkar inte riktigt bekymra sig om det utan berättar glatt om arbetet med musikalen.
– Sedan åtta år tillbaka har vi arbetat med den vid sidan av. Nu är vi klara till 90% med låtskrivandet och nästa steg är att låta Hansi sjunga en av låtarna tillsammans med en orkester. Det här kommer att bli vårat mästerverk, det är därför det tagit sådan tid. Det blir typiska Blind Guardian låtar spelade med helt andra instrument än de ni är vana vid.

Det låter ju onekligen positivt. Men sedan kommer vi in på ett lite mer negativ händelse: Thomen Stauchs avhopp.
Hansi har faktiskt en något hårdare ton när han bestämt säger att det aldrig fanns några planer på att lägga ner bandet när Thomen försvann.
– Han var aldrig involverad i låtskrivandet och i slutet kändes det som om han inte var en riktig del av bandet. Vi hade en lång diskussion om bandets framtid och den slutade med hans avhopp.

Eftersom ämnet känns lite uttjatat och de inte verkar så pigga på att utveckla det går vi istället över till att prata om sökandet efter ny trummis.
En hel del människor var intresserade av att fylla den vakanta platsen konstaterar Hansi.
- Vi hade några trummisar i åtanke och kollade upp deras musik utifall deras trummstil skulle passa oss. Vi hittade dock ingenting som föll oss i smaken. Då, som en blixt från klar himmel, dök Frederik upp.
Han var den enda vi hade audition med, fortsätter André.
– Efter det testade vi honom i studion och det klickade igen. Då var det inte så mycket att fundera på.

Vem är då denna Fredrik Ehmke som fått uppdraget att fylla ut platsen efter en sådan gigant som Thomen?
– Till att börja med är han en vädligt lugn, jordnära person och mycket vänlig, berättar André. Dessutom är han lite mer progressiv än var Thomen var. Han bidrar med stort lugn i bandet och verkar ha väldigt starka nerver.
Han överraskar oss faktiskt ständigt med sitt spelande, utbrister Hansi.
– Vi tror att han ligger på max, men det gör han inte. Dessutom spelar han väldigt kraftfullt.
Hansi förklarar att hans kraftfulla och uthålliga spel är en klar fördel för bandet. En trummis måste ju vara som en idrottsman med god kondition.
- Därför kan vi nu turnera mer och hålla på i många år till!
Vi kommer sedan osökt in på hur stort inflytande han har i bandet och om han har full frihet över sitt trummande. Hansi konstaterar krasst att ingen har full frihet i Blind Guardian.
– Eftersom låtarna redan är skrivna måste han hålla sig till vissa mönster i dem.
André fyller i med att säga att han trots det kom med en hel del bra förslag som användes, bl.a. olika percussionarrangemang. –Dessutom bidrog han ju med flöjt på ”Carry The Blessed Home”.
-De gamla låtarna kommer det inte heller att märkas några större förändringar i, möjligtvis att han spelar några break annorlunda, säger Hansi.

När diskussionen ändå är upp om nya medlemmar kommer vi in på de stand-in musiker som Blind Guardian använder. Hansi förklarar att Blind Guardian alltid kommer vara en kvartett, därför blev Fredrik fullvärdig medlem.
– Avtalet med vår livebassist Oliver Holtzwarth har redan från början enbart gällt som stand-in-medlem på turnéerna. Hansi fortsätter därefter lite lurigt med att säga att man heller aldrig vet om han vill ta upp sitt basspelande igen.
– Jag vill hålla den möjligheten öppen.
André konstaterar också att det vore orättvist mot den keyboardist de använder om bassisten skulle bli fullvärdig medlem.
– Då måste han också bli medlem och helt plötsligt är vi ett band på 6-7 personer. Med ett sådant band blir det bara en massa problem när man ska boka turnéer, intervjuer, repningar etc. och det ska passa allihop samtidigt. Med fyra stycken fungerar dock personkemin perfekt!

Ja, uppenbarligen. För Blind Guardian har ju redan bokat in sin Europaturné och till och med tjuvstartat på den när intervjun äger rum. Inför varje turné har bandet en period på 2-3 veckor då de träffas och repar in materialet.
– Men det brukar räcka med en vecka för sen kommer man ihåg alla gamla låtar igen, berättar Hansi.
Med sig som förband under hela turnén kommer de att ha svenska Astral Doors. Hansi förklarar att det alltid är lättast att ha samma band med sig under hela turnén.
– Astral Doors är trevliga killar och vi tror att fansen kommer att uppskatta deras Ozzy-Sabbath-liknande-musik.
Hur ser då framtiden ut på ett längre perspektiv?
- Vi kommer att fortsätta att turnera och göra skivor så länge folk vill se oss, slår André fast. Vår arbetscykel som vi har nu, på fyra år, passar oss utmärkt. Det tar två år att göra en bra skiva, sen tillkommer ett års turnerade och sedan blir det efterarbete och lite semester innan nästa skiva påbörjas.

När vi småpratar under slutet på intervjun kommer vi in på helgens stora händelse – att LORDI vann Eurovision Song Contest.
– Jag gillar dem, utbrister André.
Hansi konstaterar lite mer stillsamt att de är ett bra band som verkligen förtjänar sin seger.
- ESC är i grund och botten en showtävling och LORDI är ett showband så det var den perfekta kombinationen. Därför skulle det aldrig passa oss i Blind Guardian att ställa upp, avslutar Hansi.

Nej, mycket har vi att vänta av Blind Guardian i framtiden, men knappast någon seger i Eurovision Song Contest. Den 24 september bär det av till Stockholm för min del för att spana in deras spelning. Förhoppningsvis bjuder de då på en hel del gamla klassiker uppblandat med nya vassa låtar. Det räcker som show för min del.

<< Tillbaka till Intervjuer