Intervju med Jonas Karlgren - gitarrist i Debase

I februari släpptes Debase tredje platta "Unleashed" och trots att de har turnerat med storheter som Alice Cooper och Judas Priest är de inte mer kända än vilket annat mindre svenskt hårdrocksband. I Mars så fick jag en pratstund med bandets gitarrist - Jonas Karlgren - som visade sig vara en mycket trevlig person och efter att bland annat ha diskuterat vädret så satte intervjun igång på allvar.

Så kan du berätta det senaste som rör bandet Debase?

- Ja, vi spelade ju på KB i fredags, då hade vi faktiskt närmare 700 pers där så det var ju...rätt fantastiskt faktiskt måste jag säga.
Så det var slutsålt då?
- Nja de tar ju 750, då är det slutsålt. Exakt betalande så hade vi väl 687. Det var ett tryck som jag inte trodde att Malmöpubliken förmådde faktiskt, det var otroligt kul, det var jävligt skoj - sen är det ju att göra lite intervjuer och...vi har lite på gång, eventuellt någon mer festival, vi får se hur det utvecklar sig, så att vi håller tummarna så att det blir några feta grejor till.
Ja det får man hoppas.
- Ja absolut, men problemet var att plattan är släppt nästan i senaste laget för att man ska kunna hinna vara med i första racet på festivalen. Men vi får hålla tummarna och se vad det blir av det.

Ni har nu fått kontrakt med Noise Records efter att ha legat på ett annat bolag, hur har denna omväxlingen påverkat er och varför har ni bytt bolag?

- Alltså vad ska man säga. Det gamla skivbolaget var en ren katastrof alltså. De förmådde inte att få ut skivorna i butik - trots att folk beställde skivor i skivbutiker - så kom skivorna aldrig fram. Jag har en kompis uppe i Skellefteå som beställde "Domination". Två år efter han hade beställt den så fick han hem plattan. Det var samma sak när vi var ute och spelade med Judas Priest. De hade inte skickat ut några utskick till butikerna i städerna vi kom och spelade i. Det fanns inga skivor, ingenting. Ingen form av ekonomisk turnéhjälp, ingenting. Det var en ren jävla katastrof ett Pisse-bolag var det.
Vilket bolag låg ni på?
- Kick-music i Danmark - och det får du gärna citera - ett PISS-bolag! Det var riktigt uselt, det höll nästan på att knäcka oss, men vi gjorde en sista drive. Efter de här turnerna så det fanns ju folk som gillade vad de hade sett så Alice Coopers turnémanager höll på att sätta ihop en turné med Annihilator och de skulle ha in ett tredje band där och två var satta, så han ringde till oss, för han visste ju i vilken situation vi var i och frågade om vi var intresserade - och det var ju en kalasgrej - så vi gick med det till bolaget och de sa "Vi jobbar inte på det viset" och då blev vi så sneá så att vi löste det ekonomiska själva och pyntade hela den jävla turnen själva. Och så hade vi då kontakt med vissa bolag sedan innan och sagt - ni kan väl komma och kolla och se om ni gillar det, så vi hade Noise och SPV och det var en massa som kom. Men det var absolut Noise och Sanctuary som var hetast på gröten, sedan tog det ju lite tid ändå, för den här turnén gjorde vi ju för ett och halvt år sedan. De ville nog låta det mogna precis som vi och det var absolut det som hände.
Så ni är nöjda med Noise nu.
- OOOhhh JA! Det är som att dö och komma till himlen - om man jämför med innan. Det är faktiskt jättekul att hamna på ett riktigt skivbolag som jobbar för det. Vi har gjort mer intervjuer bara på en kväll än vi gjort på hela vår karriär på det andra bolaget. Nu har man ju gjort över 50-60 intervjuer och att de inte kunda förmå sig att fixa en enda, det är ju lite beklagligt, men vad fan - bättre sent än aldrig. Det är bara att köra på.

När jag frågar om mottagandet av nya skivan berättar en lyrisk Jonas om dess framgång.

- Över all förväntan! Vi hade aldrig i våra vildaste fantasier tro att det skulle gå så pass bra i recensioner. De ligger, jag har inte sett något dåligt. De ligger på runt 7 upp till 10 och igår fick vi något ifrån Grekland 9,5 av 10 och Belgien 9 av 10. Det kommer in sådant hela tiden och till och med i Close Up i Sverige har vi fått en kanonrecension, det trodde jag aldrig - för de har sågat de andra två. Så det är överväldigande, nu kan vi inte skylla på något i alla fall. Säljer det inte nu, ja vi har gjort det vi har kunnat och skivbolaget har gjort det de har kunnat. Vi är otroligt nöjda, så nu går det som det är sagt att det ska göra och det är jättekul.

Varifrån får ni era största influenser till er musik ifrån? Vad skulle ni kalla den om man skulle sätta den i ett fack?

- Ja det där är det ständiga samtalsämnet av journalister som vi får. Genre-bestämmare det gör vi bara inte. Det är så orätt mot den genre det än är. Thrashband spelar bättre än oss och doomband spelar bättre än oss, vi har en gemensam influens och det är ju Black Sabbath. Det finns ju folk hos oss som lyssnar på Elvis och bara 70-tals hårdrock medans andra lyssnar på modernmetal och den här blandningen blir - en journalist beskrev - han kallade det debase-metal. Det är nog det bästa vi har kunnat åstadkomma.
Jag skulle nog säga stoner metal, istället för stonerrock då. En blandning av Candlemass och Monstermagnet. Vad säger du om det?
- Det tycker jag inte alls är helt fel ute. Det överrenstämmer lite med en recension vi fick i sydsvenskan här. Vi fick ju fyra av fem. Det tror jag aldrig jag har en sett hårdrocksplatta få i sydsvenskan. Han sa att monstermagnet...fast han sa en annan parallell än Candlemass. Det var något om ömhet och hårt. Det var kul att du säger det för Monster Magnet är ett band som vi alla tycker om och vi försöker hela tiden hålla melodiskapandet, det ska finnas bra melodier, sedan får det gärna blir hur tungt och hårt som helst - men utan att ge avkall på själva melodierna - så det är inte helt fel, det kan jag inte påstå. Det var två bra band du nämnde.

När jag frågar om vilket Debase-album som är favoriten samt vilket album han skulle rekommendera till ett nyblivet Debase-fan så svarar en fundersam man på andra sidan luren.

- Ska man börja med det så är det Unleashed, för det ÄR klassskillnad, produktionen är fantastisk i våra ögon. Det var så här vi ville att det skulle låta de andra två albumen, men då nådde vi inte fram, men vi var inte lika erfarna och så. Skulle jag rekommendera...så är det ju "Unleashed" först och sedan skulle jag köpa första plattan "The World Is Listening" och sedan "Domination". Den blev ju skriven (Här tar Jonas nu ett nytt andetag)... När vi kom hem ifrån Alice Cooper-turnén, fick vi veta av skivbolaget att plattan skulle ligga på skivdiskarna i September så vi hade två och en halv månad på oss och vi hade en låt skriven. Så den blev väldigt snabbt gjord och den hade kanske inte låtit så om vi hade haft mer tid, det är ju ändå grejer men, ja jag skulle nog tagit de i den ordningen ändå.
Men "Unleashed" är favoriten eller?
- Ja det är "Unleashed", det måste jag säga. Vi spelade in hela denna plattan för ett och halvt år sedan efter Annihilator-turnén. Men vi kände att det här är bra men det var inte det vi ville släppa ifrån oss. Så vi började om från början, började om med låtarna och många av dem hade hade vi ju spelat live så de hade ju utvecklats och de tog en helt annan form. Men det är ändå i stortsett samma låtar som vi hade på den inspelningen. Nu tog vi det i en lugn takt, gjorde var vi kände för, skötte produktionen själva - så att vi inte kunde skylla på någon - om det inte blev som vi ville. Men resultat blev mycket positivt och vi är väldigt nöjda. Vi skötte all inspelning själva men sedan var vi uppe och mixade hos Fredrik i Fredmans också och han är ju jävligt duktig - så han satte finliret på den - och det var precis vad som behövdes.
Så ni har producerat skivan själva.
- Ja, det har vi, rubb och stubb. Det var kul. Det är jävligt skönt att jobba under de formerna - avspänt - vi har ju en egen studio. Är man i en annan studio så är det ju som att när klockan tickar så är det ju pengar. De hade vi inte här och det är en helt annan känsla att jobba under sådana former. Det var kalasbra, så det kommer vi göra nästa gång också.

När ni har turnerat så är det inga små band ni har spelat med, storheter som Alice Cooper, Judas Priest och Annihilator är band ni har delat scen med. Vilket band var roligast att turnera med och varför? Vilket är drömbandet att få turnera med?

- Jag kan börja med drömbandet. I vårat fall skulle det väl vara Black Sabbath eller Judas Priest med Halford! För när vi turnerade med JP så var det ju med Ripper. Vi fick fantastisk respons under Judas Priest-turnén. Vi riktar oss nog till rätt publik för de har ju också melodier. Den turnen var nog den mest givande. Men Alice Cooper var en helt annan division. Fördelen att spela med JP och Alice var att de spelar i sin division, de har ju ingen konkurrens av oss för publiken är rätt öppna och det var jävligt positivt i båda av de där turneerna. När vi åkte med Annihilator så kände vi mycket mer att vi var ett förband , det var mycket striktare inom alla, eh de här grejorna som finns. Om man säger så här att ju längre ner man kommer på stegen desto tuffare blir det för alla tävlar om sin del av kakan. Men Alice Cooper är väl något man bara upplever en gång i livet och det är jag fantastiskt tacksam över och Judas bara att stå där och se sin idoler är rätt overkligt men det är något fantastiskt roligt. Alla tre turneerna var mycket roliga. Men man fattade att det lät rätt surrealistiskt att jag har åkt med "sådana". Då brukar man få frågan - "Varför vet vi inte vilka ni är", Tack för det. Nej man alltså det har ju varit lite så, ja för då undrar de ju, ni har ju åkt med sådana här storheter varför känner vi inte till er. PUST Ja att bara skylla på skivbolaget hela tiden, det blir jobbigt alltså. Trovärdheten låter kanske inte allt för mycket men det är faktiskt sant. De kan ju kalla upp inom alla länder i och med distribution och så.

Ni är klara för Sweden Rock Festival i år, hur känns det?
- Fantastiskt roligt, Sweden Rock är ju årets händelse i våra ögon.
Ja i mina med faktiskt.
- Ja, även om man jämför med utländska festivaler - Sweden Rock - är den stora grejen. Den stämningen, de människorna och framförallt i år - den otroligt starka line-upen på allting. De andra åren har inte varit i närheten av de här året, för här finns det verkligen något för alla...och det kommer bli en riktig höjdare. Det kan jag lova dig.
Ja, i och för sig så tycker jag att 2002 har varit det bästa året.
- Vad var det då? Det var enda året jag inte var där.
Det var Halford då.
- Ja det var då vi var på Annihilator-turnén. Det var därför vi missade det.
Ja, då var det en massa bra band. Magnum, Halford och Bruce Dickinson.
- Ja, det kan jag förstå, jag var inte så insatt i den festivalen, men alltså bara Judas med Halford i år, det hade räckt alltså.
Jo, Europe är ju kul också.
- Ja det är mer kul, man får hoppas att de kör mer "Scream Of Anger" och de plattorna, då kan det ju bli riktigt bra, men ska de bara spela "Final Countdown" och "Carrie" så... man hoppas ju på det gamla rockstuket de gjorde ju jävligt mycket bra i början. Sedan får man ju se vad Scorpions smäktar med.' De har ju gjort fantastiskt bra också, man får hoppas de kör mycket gammalt - de brukar ju lyfta taket.
Ja en blandning av Tokyo Tapes och World Wide Live hade ju inte varit fel.
- Ja det hade inte gjort ont, det kan jag skriva under på. Det kommer bli skitroligt, men vi får hoppas att det blir sådant väder som det var i fjol.
Ja fast det var ju lite regnigt.
- VA!?
Ja det var ju "lite" regnigt.
- Ja, men det var ju bara någon kväll och då var man så pissetankad så det spelade ingen roll, det vara bara att köra hårt.

När vi ändå var inne på att prata om spelningar och festivaler var jag ju tvungen att fråga: "Vad skulle du välja av dessa två alternativen".

1. En festivalturné med några spelningar spridda över sommaren

2. En flera månader lång inomhusturne?

- Det beror helt på vilka vi åker med.
Men om ni åker själva då.
- Ja om vi åker själva, så ja...jag hade nog nästan tagit festivaler för man når ut till så otroligt mycket folk som man inte ska skulle nå ut till annars, så det skulle jag gjort.

Sverige har ju som bekant ett gäng bra band inom den hårdare skolan vad tycker du om Sverige som hårdrocksland och är det några svenska band som du håller extra högt?
- Ja, Sverige håller absolut världsklass det är inget snack om det. Jag har bott i USA och sett all världens musiker det är inget snack alltså, Sverige är outstanding överlag. Att det här lilla landet kan producera sådana djävulska musiker är ju helt fantastiskt. Så jag sätter dem absolut etta-tvåa. Jag vet faktiskt inte vilket land egentligen, man kan inte komma med USA eller något sådant, det är inte rättvist. De är 250 miljoner och vi är nio så vi kissar på allt tycker jag i Sverige. Det finns inget annat land som kan ta fram så mycket bra band i så många olika genrer, så det står härliga till. Det finns otroligt mycket bra band som har varit med länge - Evergrey, Pain Of Salvation och gamla At The Gates är ju något som jag gillar stenhårt. Sedan finns det ju mycket nytt som jag tycker är jättebra som de här Persuader ifrån Umeå och Construcdead ifrån Stockholm.
Ja, jag gjorde faktiskt en intervju med Peter i Construcdead i går.
- Ja, de är också jävligt bra och Soilwork får vi inte glömma bort, kanske inte den nya plattan men den förra "Chaos", den tyckte jag var fantastiskt bra. Men sedan finns det ju, även om det inte är mina favoriter så - Hammerfall och Entombed och allting det är ju värdsklass men sedan kanske det inte är min 100%-iga musik - ja Entombed i och för sig. Det får man ju även höra ifrån journalister ifrån andra delar i världen - "Vad är det med den svenska scenen som gör att så helvetes mycket bra kommer därifrån" - och det är ju bara så. Det ska vi vara glada för och nu börjar även hårdrocken verkligen uppmärksammas här hemma, vi har Close-Up och Sweden Rock Magazine, många fanzine och två radioprogram - Dist i P4 och P3Rock och det är ju rikstäckande. Det är fantastiskt och sedan så har vi ju en av Europas bästa festivaler. Det får vi vara nöjda över. Sverige är ett bra hårdrocksland kanske inte alltid men oftast, så att vi får köra på.

Vilken musik snurrar hemma hos dig är det hårdrock eller är det andra musikgenrer?

- Jag är "Metal To The Bone". Det är 99% av tiden, när inte ungarna ska höra på Pippi Långstrump. Man inser att man är i en annan generation för här är det ungarna som ber pappa att sänka ljudet och sådana saker. Jag lyssnar 99 % på hårdrock och metal - det är mitt liv. Man sover, andas och äter det. Men så är det nästan med alla hårdrockare. Det är ingen som är hårdrockare på hobby, antingen är man eller så är man det inte. Det är ingenting vi väljer det är bara så det är. Det känner du ju till själv också eller hur ha ha.
Ja, precis, så vilka band är det som snurrar mest då.
- Just nu...ja det är bland annat den här Construcdead-skivan. Vad är det mer, säger en fundersam Jonas. Ja jag lyssnar ju på System Of A Down och så har jag faktiskt nya In Flames också, men den var inte riktigt vad jag tyckte den skulle vara.
Jaha, så du har promos på dem då eller för de har ju inte släppts ännu.
- Ja, min bästa kompis är basisten i Construcdead. vi har känt varann i femton år så utan att vara partisk tycker jag det är en jävligt bra skiva, så jag har promonen på den och In Flames också.
Så du har inte laddat hem den på internet då he he.
- Nej, för fan nej. Den har jag fått ifrån kontakter, men jag tycker att "Reroute To Remain" var bättre än den här. Vad tycker du?
Nej, jag har inte hört den faktiskt. men jag gillade inte "Reroute".
- Nej, okej, då kommer du inte gilla den här ha ha. Eller så kanske du gör det?
Ja, den fick 7/10 i Sweden Rock Magazine och han som skrev recensionen gillade inte "Reroute" heller.
- Jaha, men då kanske det är något som går åt rätt håll. Så att...nej jag tycker det kul att lyssna på lite nyare också. Ja men sedan får man väl falla tillbaka på de gamla godingarna
Om vi hoppar in på något helt annat: Det är du som skriver musiken i Debase eller?

- På "Unleashed" så är det jag Micke och Johan som har skrivit i stort sett allt, sedan har vi varit med och arrangerat allihopa.
Så det är ingen huvudsaklig-låtskrivare.
- Nej, på den här skivan är vi tre stycken huvudsaklige-låtskrivare. alla har ju sina små skötebarn och sedan är det vi tre som sätter ihop det och arrar upp det och sådana saker. Alla har ju input, så det är absolut inget diktatorskap. Det är demokrati men på den här skivan har det fallit sig bäst att vi tre har gjort det. Men på de andra har det varit 50 - 50.

Nu var vi framme vid min favoritfråga och efter ha pratat med Jonas nu så förstod jag att han inte skulle finna denna lika svår som jag hoppades.

Du är ensam kvarlämnad på en öde i mitten av havet. Du har en CD-freestyle och obegränsat mycket batterier... Du får ta med dig max tre cd-skivor - Vilka skulle du ha valt?

- Valet är lätt. Jag hade tagit Thin Lizzy - Thunder And Lightning, Machine Head - The More Things Change och så hade jag tagit Ozzy Osbourne - Bark At The Moon.
- DÄR FICK DU NÅGOT ATT BITA I! Ha ha ha ha

Jo, he he, så sist av allt då. Är det några förhoppningar eller drömmar som ni i bandet vill förverkliga?

- ....Den var klurig. Vi har ju haft förmånen att pröva på de här större grjejerna så att naej, vi får fortsätta kanske... Något som hade varit jättekul hade ju varit att göra en världsturné. Hoppa av att jobba.
Leva på musiken?
- Ja, att så man kunde kanske ha musiken som ett jobb och vara ledig på kvällar och sådant. Alla i bandet har ju familjer. Det hade nog varit väldigt bra. Åtminstone att man kunde gå ner i arbetstid, nu är det nästan som att man har två heltidsjobb. Dels bandet och så jobb vid sidan av. Så en världsturné och kunna leva på musiken.
Vad jobbar du som normalt då? - Jag kör grävmaskin och sådana saker.
Men det är roligare med musiken?
- Ja, musiken det lockar bra mycket mer om jag säger så. När man håller på så mycket med musik så kan man ju inte satsa på att göra karriär och är det att nu ska vi göra en sex till åtta års turné. Vilket jobb ställer upp det, det är bara tack och hej. Sådana jobb har vi ju allihopa av de som jobbar av oss. Det är ju oftast tillfälliga säsongsanställningar. Det är så man får leva, men det är ett live man har valt så man ska inte gnälla.
Men du är gift och så eller?
- Jag blir faktiskt gift nu till midsommar.
Oh, grattis i förskott.
- Tackar, Tackar, det ska bli skoj.
Lyssnar hon också på metal eller...?
- Hon ja, fast hon är lite mjukare, hon kommer gilla att se Heart och så på Sweden Rock, hon gillar inte när de brölar och så.
Gillar hon inte Debase då?
- Nja, hon säger väl, ja det här var väl bra men det är ju inget hon sätter på själv, det kan jag lova dig ha ha ha.
Lyssnar du på Debase privat.
- Alltså när vi hade fått den här skivan "Unleashed" satte jag på den rätt ofta, för jag var så jävla nöjd. Ljudmässigt att vi hade lyckats trockla ihop dessa låtarna, jag lyssnade faktiskt väldigt mycket på den i början. Nu kan jag inte påstå att den går speciellet mycket. Vi har ju levt med den här skivan i över ett halvår. I början gör man ju alltid det, såvida man inte är fantastiskt missnöjd över hur det låter. då sätter man inte på den. Men den här gången var det jätte kul och vi får hoppas att det blir så även med nästa skiva.

13. Detta var allt ifrån oss på The Power Of Metal. Avsluta denna intervju hur du än vill, ordet är fritt!

- Då hoppas jag att vi ses på Sweden Rock Festival alla som ska dit. Framför Debase, då ska vi rocka loss det kommer bli fett.
Det kan jag tro.
- Ja, då syns vi också Johan så vi får dricka en bira.
Ja det får vi väl hoppas.
- Ja, det gör vi.

Och med de orden så tog vi farväl - hur det blir med den där biran får vi väl se - men en sak är säker. Jag kommer i alla fall vara framför Spendrupsscenen när Debase drar igång sin tunga metal. Jag hoppas att du kommer vara det med...

][Band - Debase][
][Person - Jonas Karlgren][
][Typ - Telefon][
][Inlagd - 12 april 2004][

Johan

<< Tillbaka till Intervjuer