Dreamland - Eye For An Eye

[2007][Dockyard 1]

Göteborgs Dreamland låter emellanåt så mycket Dokken att man nästan tror sig förflyttad 20 år bakåt i tiden. Varenda refräng, riff och solo ÄR 1987. Det var så här det lät. Exakt.

På papperet kan det tyckas både bakåtsträvande och omöjligt att ro i land med trovärdighet. Istället, mina damer och herrar, skulle jag vilja påstå är Dreamland något unikt idag. Kan faktiskt inte komma på ett enda gäng, eller ens enskild musiker, som med sådan precision och inlevelse lyckas återskapa detta tidstypiska sound. Och man gör det på ett totalt chose- och nostalgibefriat sätt. Det är så självklart, så okomplicerat, så rätt in i vedbo'n (för att tala klarspråk) att alla återförenade hjältar från tiden i fråga på allvar får se sig passerade.

När man hör Dreamland behöver vi inte ens fundera över om George Lynch och Don Dokken någon gång tänker återförenas. Det är nämligen totalt onödigt. För hur gärna de än skulle vilja (komma åt pengarna) kommer de aldrig att kunna överträffa "Eye For An Eye". Det här är en platta som i varje beståndsdel är direkt jämförbar med Dokkens "Back For The Attack", Pink Cream 69's "One Size Fits All" och TNT's "Tell No Tales".

Jag vet att det låter både idiotiskt och osannolikt, men du gör bäst i att ta mig på orden. Såna här plattor görs inte längre, frågan är om det någonsin kommer att upprepas.

Betyg: 9/10

Martin Lee


<< Tillbaka till Skivrecensionerna