Fraise - Hellicornia

[2004][Label La Production][Officiell Hemsida]

En sådan här skiva var det längesedan jag hörde. Denna Alingsås-kvintett har spelat in ett alldels otroligt debutalbum. Vilket troligtvis kommer ligga på topp tio-listan när jag summerar året 2004. Bandet härstammar som sagt ifrån Alingsås och Fraise "mastermind" heter Patrick Fransson. Förutom att ha skrivit alla låtar så trakterar han även slaginstrumentet. Inte nog med detta, Fraise har även producerat skivan själva, spelat in den i en egen studio och sedan släppt den på en egen etikett. Är du imponerad? Jag är imponerad.

Bandet visar upp en härlig mix av 80-tals-hårdrock, med en rejäl dos 90-tals-heavy/power-metal. Närmare Nocturnal Rites än så här kommer man nog inte, men detta är ingen kopia på Nocturnal Rites. Istället så tycker jag faktiskt att Fraise känns lite orginella på något sätt. Bandets största behållning i mitt tycke är den fantastiska sångaren Jesper Max. Hur låter Jesper då? Jo helt perfekt faktiskt, man skulle kunna säga att hans röst är en blandning av Nocturnal Rites första sångare (Anders Zackrisson ) och deras nuvarande (Johnny Lindkvist).

"Hellicornia" sparkar igång skivan. Låten är ett maffigt intro med körer och sedan drar nästa spår "Set Us Free" igång. Vi bjuds på en del klyschor eller vad sägs om - citat: "Shaving all my hair, I beat the foes, you melt the ice, we eat the steel" men texterna är ganska underhållande och jag ska inte klaga när musiken är så fantastiskt bra som den är.

Om jag skulle räkna upp alla låtar som är värda att nämnas, skulle jag räkna upp allihopa - för detta är en klockren skiva och den håller för ett antal genomlyssningar. Låt säga så här: jag är nog snart inne på min tjugonde lyssning, minst (!) och den blir bara bättre. Nåväl, någon låt får jag väl nämna - "Saratoga" är en riktigt, riktigt bra låt och det är inte utan att jag drar paralleller mot Helloweens "Salvations". Saratoga är ett av plattans snabbaste spår där gitarristen Anders Karlsson samt basisten Simon Lundholm får visa vad de går för. Det finns dock inte bara snabba spår på skivan.
"July" som kommer därefter - är en låt som verkligen berör och dess harmoniska lugna atmosfär är alldels underbar. Låten är uppbyggd av en gitarr och synthslinga med en pan-flöjts-effekt (!) som sedan byggs upp med hjälp av Jespers sköra stämma, vacker var ordet. I sista låten betitlad "X9" får keyboardisten Håkan Ivarsson glänsa, låten är nämligen en helinstrumental-synthlåt som är väldigt "skön" (i brist på ett bättre ord). Ett mycket bra slut på en mycket bra skiva.

Hellicornia skulle om möjligen få ett ännu högre betyg om produktion varit lite starkare, i dagsläget så känns den lite tunn. Detta är dock bara pettitesser, vilket gör plattan till ett givet köp för fans av exempelvis Nocturnal Rites.

Johan

Betyg: 9/10


<< Tillbaka till Skivrecensionerna