Grim Reaper - Rock You To Hell

[1987][RCA]

Det finns få skivor som man blir helt betagen av. Skivor som innehåller så underbar musik att man knäböjer och tillber de som utför magiken. Skivor som "Rock You To Hell". Denna kultklassiker släpptes under det mastodontiska skivåret 1987. Det jag menar med att just det året var mastodontiskt, är att odödliga plattor som "Appetite For Destruction" (Guns n' Roses), "The Keeper Of The Seven Keys Part I" (Helloween) och "Abigail" (King Diamond) med flera släpptes detta året. Som sagt, ett riktigt tungviktarår.

Den obestridlige sångfantomen i gruppen, Steve Grimmet är helt makalös. Från riviga highpitchskrik till riviga highpitchskrik (hö hö) mästrar han sin tunga via odödliga NWOBHM-klassiker som titelspåret och hyperaktiva "When Heaven Comes Down", som i sin text verkar berätta att man inte ska ta skit från någon och stå på sig i alla lägen.

Texterna på skivan är sådant som bidrar till att helheten blir så otroligt klockren för texterna är just det, klockrena. De behandlar bland annat ämnen som (i min tolkning) PMRC (Parents Music Resource Center) vilka ville förbjuda musik (Rock You To Hell), ett brustet hjärta (Waysted Love) och rocka på tills öronen blöder (Rock Me 'Till I Die)! Medlemmarna i bandet låter samspelta och det formligen sprudlar av spelglädje.

Grim Reapers gitarrist går under namnet Nick Bowkott och levererar feta riff samt flyhänta solon med största hängivenhet. De resterande instrumenthanterarna heter Dave Wanklin, som pressar fram tjocka basgångar, och slagverksmannen Lee Hams som ger en grov tyngd i ljudbilden. Produktionen på plattan är härligt charmig som sig bör med 80-talsmusik. Trummorna låter mjuka och den fyra- samt sexsträngade får lika stort rum i ljudbilden som Herr Grimmets pappersskärande skönsång. Har du inte denna 80talspärla än är det banne mig på tiden att du införskaffar den. Bättre musik för pengarna är nästan svårt att få.

Johan Karlsson

Betyg: 10/10


<< Tillbaka till Skivrecensionerna