Helloween

Helloween är det tyska band som räknas som skaparna av power metal. Även om bandet sedan sångaren Michael Kiskes avhopp i början av nittiotalet blivit avsevärt sämre, räknas de ändå som ett av de stora inom genren.

1978 bildade Kai Hansen och Peter Sielck bandet Gentry. Efter två år med tillfälliga medlemmar, gick trummisen Ingo Schwichtenberg och bassisten Markus Grosskopf med i bandet. 1982, och Kai lyckades övertala gitarristen Michael Weikath från det okända bandet Powerfool, att ansluta sig till dem. De bytte bandnamnet till Helloween.

Efter att hela spelat ihop i två år, fick de spela in två spår till skivbolaget Noise Records samlingsskiva "Death Metal", som namnet till trots, inte hade med dödsmetall att göra. Låtarna som de spelade in var "Oernst of Life" och "Metal Invaders". Efter detta fick de ett skivkontrakt med Noise, och gav 1985 ut mini-LP:n som helt enkelt hette "Helloween", som följdes av fulllängdaren "Walls of Jericho", och EP-n "Judas".

På dessa skivor var det Kai Hansen som spelade gitarr och sjöng. Problemet var att han svårt för att göra båda saker samtidigt. Detta var anledningen till att bandet beslutade sig för att skaffa en ny sångare. Valet föll på den då 18-årige Michael Kiske, en fantastisk sångare som sjöng rent och kunde ta väldigt höga toner. Hansen kunde nu fokusera på att spela gitarr.

1987 släpptes albumet "Keeper Of The Seven Keys Part I", ett mästerverk som blev en milstolpe inom genren. Stilen var betydligt mer melodisk än debuten, och Kiskes stämma lyfte bandet på ett otroligt sätt.

Bandet turnerade framgångsrikt runt i Europa, och året därpå släpptes "Keeper Of The Seven Keys Part II", som höll samma höga klass som "Part I". Framtiden såg ljus ut för Helloween, som även gjorde ett bejublat framförande på Monsters Of Rock Festivalen samma år. Allt var dock inte frid och fröjd; de var inte nöjda med sitt skivbolag, och såg sig om efter ett nytt.

1988 lämnade Kai Hansen Helloween, för att bilda bandet Gamma Ray, och ersattes av Roland Grapow.
Två år senare, efter att ha bytt skivbolag till EMI Records, släppte Helloween "Pink Bubbles Go Ape", ett bra album, men avsaknaden av låtskrivaren Hansen var tydlig, och kritikerna var inte särskilt nöjda.

1993 kom "Chameleon", som anses vara bandets sämsta skiva någonsin. Kiske, lämnade bandet strax därefter, och likaså Schwichtenberg, pga. problem med sin hälsa, och bråk med Weikath. De ersattes av sångaren Andi Deris ( ex- Pink Cream 69), och Uli Kusch, som tidigare spelat trummor i Gamma Ray.

Med den nya medlemssättningen, och nya skivbolaget Castle/Raw Power, släpptes 1995 albumet "Master Of The Rings" , som blev betydligt mer framgångsrikt än de två föregående. Särskilt bra gick det för albumet i Japan, där de mest fanatiska och hängivna metal-fansen finns. Samma år tog den Förre trummisen Ingo Schwichtenberg sitt liv.

1996 kom "The Time Of The Oath", som inte lät lika glad som "Master Of The Rings. Under turnén som följde, spelades live skivan "High Live" in, och gavs ut som dubbel-skiva.

Albumet "Better Than Raw", som kom 1998 blev vädigt omtyckt, och många tyckte att det här var det bästa sedan Keeper-plattorna. Personligen tycker jag att skivan är ojämn och inte speciellt bra.

Bandet bytte skivbolag till det det stora, tyska Nuclear Blast. Skivan "The Dark Ride" släpptes i oktober 2000. Det var, som man hör på namnet, en ganska mörk skiva. De två mest kända låtarna från skivan är den hårda "Mr. Torture", och den rockiga, ganska långsamma, "If I Could Fly" , som man spelade in en video till.

2002 sparkades Uli Kusch och Roland Grapow från bandet. De bildade Masterplan som gav ut sin debutskiva i februari 2003, och har fått mycket bra mottagande.