Lord Belial - Revelation: The 7th Seal
[2007][Regain]
Under sina tidiga levnadsår var Lord Belials främsta kännetecken
att man var i princip ensamma om att rata corpse paint. I övrigt
skiljde man sig inte nämnvärt från övriga Bathory-kloner
som signades hej vilt av mindre nogräknade källaretiketter.
När våra vägar nu nästan tio år senare åter
korsas känns Lord Belial nästan som ett helt nytt band. Och
konstigt vore det väl egentligen annars med tanke på att man
varit synnerligen aktiva sedan dess och rimligtvis borde ha utvecklats
som musiker.
Utvecklingen är ändå slående bortom förväntan.
Om man tidigare byggde på i första hand hastighet och massiva
ljudkulisser, är det idag främst melodierna som utgör stommen.
Men glädjande nog utan att göra avkall på den kalla råhet
som alltsedan starten präglat gruppen.
Bäst på plattan är utan tvekan plattans första halva
med "Ancient Splendor", "Aghast", "Death As Solution"
(som faktiskt bjuder på ren sång) och "Death Cult Era"
med sin överraskande Steve Harris-basgång. Därefter blir
det tyvärr en aning identitetslöst och oengagerat.
"Revelation - The 7th Seal" håller, trots sin något
ojämna karaktär, en betydligt högre (och också jämnare)
nivå än jag tidigare förknippat med bandet. Emellanåt
snuddar den rent känslomässigt vid de stordåd som kan
avnjutas på Necrophobics hyllade "Hrimtursum". Sammanfattningsvis
klättrar därmed Lord Belial från dussinstatus till att
plötsligt vara ett gäng att räkna med. Det är sjukt
starkt av ett band som på papperet varit uträknade i åratal.
Betyg: 7/10
Martin Lee
<< Tillbaka till Skivrecensionerna |
Start
|