Metal Majesty - This Is Not A Drill

[2004][Lion Music]

Det var en gång en man vid namn Valencia Clarkson. Han hade för flera år sedan blivit känd genom att ha en jättehit i sitt hemland Holland och i Japan (var annars?). Efter några år turnerande och sporadiska skivsläpp, var hans karriär på nedgång. Valencia hade – förutom ett feminint namn som även är en stad i Spanien – en enorm skaparlust och fick medan han lyssnade på sina idoler Queen, en idé. – Jag bildar en ny grupp låter som Freddie Mercury och hans vänner, det kan bli århundradets platta! Så sant som det var sagt begav han sig in i studion, endast åtföljd av sin släkting David, trummis i det nya bandet, döpt till Metal Majesty. Eftersom Valencia tyckte om att ha kontroll på saker stod han själv för låtskriveriet, mixandet, producerandet, gitarr, bas, sång, keyboard och t.o.m. omslaget till skivan. Denna recension är tillägnad resultatet av deras arbete.

Det går att beskriva detta här albumet med ett ord; Queen. I stort sett allt på skivan har drag av dem; De svulstiga och storslagna arrangemangen med mängder av instrument och ljud, men även deras mycket karaktäristiska kör- och sångharmonier. Utöver detta har vi Valencias röst som stundtals är kusligt likt den bortgångne Mercurys. Mycket imponerande, trots att han saknar en del av hans pondus och styrka.

Tyvärr är likheterna mer en slags gimmick som jag ganska snart tröttnade på och började irritera mig mer och mer på. Värst blir det i låten Symphony in V –minor, som säkert var menad som en hyllning till Queen, men som framstår som en parodisk låtstöld av en av mina favoritlåtar genom tiderna: Bohemian Rhapsody. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Smaklöst helt enkelt.

Trots detta kan jag inte låta bli att gilla delar av skivan riktigt mycket för här finns charm och låtar som är medryckande och starka. Dessutom är texterna lite småroliga och töntiga och handlar bl.a. om gröna utomjordingar och liemannen.

Fantaster av Queen borde kolla in denna skiva. Ni kan upptäcka ett mästerverk inom hård symfonisk rock eller hata den och förbanna upphovsmannen.

Martin

Betyg: 6/10


<< Tillbaka till Skivrecensionerna