Rhapsody – Live in Canada 2005: The Dark Secret

[2006][SPV]

Drakdräparna i Rhapsody har beskyllts för många saker. De kan vara enformiga avbildningar av sig själva och andra, besatta av en ond, bråd klyschighet, larvigare än teletubbies och alldeles… alldeles underbara. Få band har lyckats hålla power metal-fanan så högt i skyarna och fortfarande ha en barnsligt förtjust fanskara som växer. Något de dock sällan beskylls vara är ett gediget liveband, så när Rhapsody i början av detta år släpper ”Live in Canada – The Dark Secret” är det med vässade öron som undertecknad tar fram dissektionskniven.

Som svensk har man inte varit bortskämd med besök från italienarna; endast vid ett tillfälle, som förband åt Stratovarius, har de hittat hit och enligt legenden så ska denna spelning innefattat osynkade symfonipålägg, dålig scennärvaro och falsksång. Av dessa attribut så är det inte många som går att koppla till Rhapsody 2005, åtminstone om man ska lita på det här kapitlet i italienarnas sagobok.

Det låter bra… nästan lite för bra. Sascha Paeth har givetvis proddat även denna plastbit och ljudet är kristallklart. Kanske lite klent tryck i virveln och gitarren har fått en något vassare dist, men synthpåläggen och de mäktiga körerna låter lika pompöst närvarande som på studioalbumen. Publiken har förmodligen höjts upp en smula mellan låtarna, men som helhet går det inte att komma ifrån att man bitvis får bilden av att det är en studioskiva som spelas upp och frontmannen Fabio sjunger karaoke. Så väl är nämligen de instrumentala partierna framförda att varje ton måste ha slipats till perfektion inför denna kväll!

Låtlistan är mager med tanke på hur många skivor man släppt, men som förband åt Manowar så kan man inte kräva hur mycket speltid som helst och kanske är den ganska exakta timmen lagom för att fansen ska få sin hunger tillfredställd i väntan på ett nytt studioalbum. Givetvis inkluderar låtlistan hitsen ”Emerald Sword”, ”Unholy Warcry” och ”Wisdom of the Kings” plus en bunt andra storverk från gruppens karriär, men avsaknaden av låtar från bandets debut ”Legendary Tales” är inte annat än oförlåtlig. Allra bäst är ändå svulstiga operetten ”Lamento Eroico”, där refrängens klimax framkallar gåshud av välbefinnande! Fabio är vid god vigör; sånginsatsen är utmärkt liksom mellansnacket på både knackig engelska och franska förser plattan med en stadig portion charm.

Det går inte att komma ifrån att Rhapsody både lyckats släppa ett album vars titel innehåller lika många ord som du kan räkna till och dessutom är en ännu en juvel i varje fans skattkista. Albumet kommer, som alla andra Rhapsody-album, släppas i fjorton olika versioner, där en kommer att inrymma live-dvd med Quebec-spelningen i levande bilder. Kanske något för de inbitna dyrkarna att kolla upp?

Jacob Jacobi Holmström

Betyg: 6/10


<< Tillbaka till Skivrecensionerna