Sacred Steel - Iron Blessings

[2004][Massacre]

Det öppnar med en djup growl som grymtar titeln på öppningsspåret ”Open Wide the Gate” och följs av ett lovande thrashriff. Men vad händer sen? Tomas DiLeva har gett sig in i metalsvängen, tydligen. Gerrit P. Mutz röstlikhet med vår egen intergalaktiska fredskämpe kompletteras perfekt med det karaktäristiska vibratot. Plötsligt blir musiken närmast komisk med tanke på detta. Tänk er denna godhetssymbol i blommig klänning bräka ur sig saker som ”I am the guardian of black souls” och ”join the sabbath of the possessed”. Det är åtminstone den bilden jag får. Efter ett par låtar framträder kanske en aningen mer nyanserad sångröst, med drag som påminner om en tidig Tobias Sammet. Som tur är varvas sången också med några mer ondskefullt ljudande growlingar.

Musiken i övrigt är tämligen thrashig med vissa drag åt det mer powermetal-melodiösa. Lite åt den ursprungliga US-powern från 80-talet, helt enkelt. Refrängerna är aningens släpiga (jag antar att det åter beror på DiLevas sångstil) men fästande, på gränsen till medryckande. Det är tungt fläskigt producerat, faktiskt så som power metal fortfarande borde låta! Låtmaterialet är tämligen varierat och jämnstarkt men ”At the Sabbath of the Possessed” och ”Beneath the Iron Hand” etsar sig fast lite extra i bakhuvudets mer musikaliska delar. Pumpande krossmetall med extra mycket growlinslag gör till slut att ”Victory of Black Steel” avgår med epitetet plattans starkaste.

Tyvärr är det svårt att koncentrera sig på den i övrigt riktigt hyfsade plattan, när sångare Mutz hela tiden påminner om Gävles egen rymdblomma. Nej jag har svårt att ta detta på allvar. Men styrkan i alla övriga moment gör att det ändå landar på ett relativt högt betyg.

David Bergström

Betyg: 7/10


<< Tillbaka till Skivrecensionerna