Gled in på ett bananskal.

Ville Laihiala började spela gitarr vid elva års ålder, två år senare lirade han i en massa olika konstellationer som spelade väldigt olika genrer.
-   Då lirade jag alltifrån bas, trummor, gitarr och tog även hand om sången i vissa band, berättar han glatt.
Medlem i Sentenced blev han 1995 när sångaren Taneli Jarva, fick nog av rock ´n roll-livet och en kväll i alkoholens tecken, fick Ville förfrågan av sin vän, trummisen, Vesa Ranta om han ville bli bandets nya sångare.
-   Jag tackade ja direkt, säger herr Laihiala triumferande.

Rock ´n roll livet hade alltså tagit musten ur bandets förra sångare och tydligen är det precis den som gör att bandet nu 15 år senare drar snaran åt halsen.
-   Vi började ju prata om det för redan två år sedan. Vi kände att vi offrade så mycket tid på vägarna istället för att vara med familjen, de flesta av oss är ju gifta och den livstilen som man lever på vägarna är inte en bra livstil. Av dygnets 24 timmar är det en timme som jag lever för, det är när man står på scenen, de resterande 23 vill jag inte leva, suckar sångaren.

Som det har nämnts tidigare, ska bandet ut på turné men hur blir det med Sverige? Får vi något besök innan bandet kolar vippen?
-   Vi kommer ju turnera en del i sommar och då mest på festivaler. Vi ska försöka turnera i några länder där vi aldrig har varit men just nu ligger vi i bokningsgruppernas händer. Något Sverigebesök är således inget vi vet något om än, säger herr Laihiala. Även om bandet kommer läggas ned är det inte säkert att de lägger av med musiken. Men enligt Ville är det inget som är på tapeten nu i alla fall.
-   Just nu är det en lång paus som vi behöver. Ta det lugnt och vara borta helt från scenen. Kanske att det blir något musicerande i framtiden, men just nu är det för tidigt att spekulera förklarar Ville.

Slutet närmar sig.

Finland är ett land där hårdrocken verkligen har slagit igenom och det känns som att de flesta inom scenen hänger med varandra. I Sentenceds fall är det däremot tvärtom.
-   Vi försöker hålla oss borta från scenen så mycket som möjligt. Vi hänger aldrig med några andra band, vi sitter mer på den lokala puben, skrattar mickkonstnären.
-   Fast, tillägger han, scenen som sig är jättebra och jag tycker det är bra att scenen blomstrar i flera länder säger han entusiastiskt. Tiden börjar nu lida mot sitt slut men innan jag säger adjö till den skönsjungande herren ber jag honom att nämna en skiva som är släppt i år som är något utöver det vanliga. Svaret låter inte vänta på sig.
-   Soilwork - Stabbing The Drama, den är jättebra, jublar han, och avslutar med ett par väl valda ord.
-   Ett stort tack till alla och följ med oss på begravning.

Johan Karlsson

<< Tillbaka till Intervjuer