Trail Of Tears - Existentia

[2007][Napalm]

Trail Of Tears får väl nästan betraktas som veteraner på den Norska goth-himlen vid det här laget. Men till skillnad från genrekollegorna Tristania och Sirenia anlägger man en aningen hårdare framtoning som eventuellt kan skrämma bort delar av en potentiell publik. Detta är samtidigt en ganska intressant illustration av bryggan mellan den black metal som Dimmu Borgir exploaterat och goth-genren.

På papperet borde detta passa en dödsintressent som undertecknad alldeles utmärkt. Dels därför att genren som sådan känns översållad med på tok för popiga element, dels därför att just den hårdare framtoningen gör att gänget trots allt särskiljer sig en aning. Men tyvärr finns det som bekant åtskilligt som skiljer teori och praktik.
Trail Of Tears låter på delar av "Existentia" lysande (t ex på "She Weaves Shadows" som är precis vad man skulle önska att My Dying Bride fortfarande kunde vara). Men lika ofta somnar man som lyssnare ifrån, och det kan väl knappast vara meningen. Den tidigare nämnda hårdheten, tenderar dessutom delvis att kännas som en nysilveryta, och lossnar således efter ett par genomlyssningar.

Gillar du genren ska du ändå ge det här släppet en chans. Att det är lite svårsmält behöver ju faktiskt inte enbart vara negativt i sammahanget. Och kanske är betyget just därför en aning i underkant.

Betyg: 6/10

Martin Lee

<< Tillbaka till Skivrecensionerna