Twisted Sister - UTB, YCSRNR, COAP & LIFS

[2006][Demolition Records]

Många anser att Twisted Sister är likställt med dynga. Oftast brukar någon kvick person nämna ordet "dagisrock" när de förs på tal och "skämtband" är snarare regel än undantag när man diskuterar bandet med ärrade hårdrockare. Då undrar jag om de verkligen har hört "systrarna", eller om de bara har hört numer - säkert - världskända "I Wanna Rock" och "We´re Not Gonna Take It". Att döma ut en grupp på grund av två låtar som uppskattas av allmänheten är det mest idiotiska jag vet. Tänk så många grupper, band och artister man hade missat om man hade valt att e n d a s t basera sin uppfattning av musikerna genom radio och TV´s hjärntvättande.

Demolition Records har fattat galoppen och ger nu ut samtliga studioalbum - vissa med bonusspår - utom "Stay Hungry" som 2004 kom i en nyinspelad variant ("Still Hungry") där bonuslåtarna var mer intressanta än låtmaterialet - som på originalet är av världsklass. Men nu är det alltså de fyra mindre kända skivorna som ska in under luppen. Första plattan bandet släppte heter "Under The Blade" och av den får vi ingenting i bonusväg men som en liten notis kan jag nämna att den är klart köpvärd - för den som inte redan har den det vill säga. Blytunga "Destroyer" och primitiva spår som "What You Don´t Know Sure Can Hurt You" (troligtvis en av bandets absolut bästa låtar) är nämligen ljudbitar av rang.

Därefter släpptes - kanske underskattade? - "You Can´t Stop Rock N Roll" och precis som titeln antyder drar Dee och kompani fram som en ångvält och levererar omsöm snabba och ömsöm långsamma låtar men utan att falla utanför ramen av välspelad (nåja) rockig heavy metal. "The Power And The Glory" "I´ll Take You Alive" och "I´ve Had Enough" står högst på den obskyra listan av ljudspår från detta vax och utkonkurrerar bonuslåtarna som faktiskt är ganska charmiga. "One Man Woman" är först ut och innehar en ganska svängig vers" men annars är det Twisted-mallen som följs upp till punkt och pricka. "Four Barrel Heart Of Love" drar nästan lite åt Kiss och Y & T och är en klart njutbar skapelse. "Feel The Power" är snabb men i detta fallet räcker det inte.

"Come Out And Play" blev nästa man till rakning (efter hyllade "Stay Hungry") och denna skiva är ganska varierande. Till exempel har de slängt in en cover på The Carpenters (?) "Leader Of The Pack" och varvat med kanonlåtar som titelspåret, "I Belive In Rock N' Roll", The Fire Still Burns och "Kill Or Be Killed. På bonussidan får vi inget nytt. Men låten "The King Of Fools" som inte står med i låtlistan är en riktigt trevlig historia i bästa pretto-Wasp-tappning eller svulstig Manowar-het. Den melankoliska tårdryparen "I Believe In You" hör också till plussidan. Resten av låtmaterialet är även det mycket bra men det finns även sådant som inte får en att höja på ögonbrynen av positivitet.

Till sist har vi kommit till konstellations sista skiva i ordningen. Magplasket "Love Is For Suckers". Här har bandet anammat någon sorts glammighet á la andra hair metal band - som Poison till exempel. Titelspåret är riktigt bra och även "Wake Up The (Sleeping Giant)" samt "Tonight" har sina stunder men sedan är det nedförsbacke rakt ner till Hin Håle. Låtmaterialet påminner om en efterfest där Ac/Dc och Def Leppard jammar ihop. Det låter säkert jättebra i vissas öron men mina spyr av bara tanken. "Töntigt": är ett ord som jag tänker på när jag lyssnar på denna platta. Men trots all min klagan är den inte überdålig den är bara så annorlunda gentemot de tidigare plattorna. Inte konstigt att bandet lade ned efter denna.

"Love Is For Suckers" ger oss hela fyra bonusspår, "Feel Appeal" låter grymt mycket Mötley Crüe och är en klart habil insats som faktiskt svänger. "Statuatory Date" lever bland glammens räknade dagar och tillför inte något vidare kvalitetsmässigt. De två övriga - "If Thats What You Want" och "I Will Win" - får en inte direkt att undra över varför de är just bonuslåtar. Slutligen så känner jag inte av uppfräshningen så mycket i ljudbilden men åtminstone öppningspåret på "Under The Blade" känns något mer klarare. Gillar du Twisted Sister och äger alla plattor ser jag ingen egentlig anledning att köpa upp sig på dessa, så till vida att du inte är ett die-hard-fan. Till de som tycker att Dee Sniders pluton är dynga rekommenderas inlyssning av alla ovannämnda låtar.

Johan Karlsson

Betyg: 7/10


<< Tillbaka till Skivrecensionerna