Benedictum - Seasons Of Tragedy

[2008][Locomotive]

Amerikanska Benedictums andra platta, "Seasons of Tragedy" flyter ganska obemärkt genom mina hörselgångar under första genomlyssningen. De spelar klassisk heavy metal utan vidare krusiduller. Ett gäng schyssta riff sticker ut, men det beror mest på att merparten övriga är mer blaséartade. Produktionen är proffsig och ljudbilden är maffig, även om man ibland kan störa sig på att den som suttit bakom knapparna varit lite väl lekfull med alla små effekter som blippar fram lite här och där. Men det enda som egentligen ger mersmak är den vassa sångaren, vars knivskarpa, rockriviga röst definierar hårdrock. Jag plockar upp bandets infoblad för att kolla upp snubbens namn och får mig snart en chock…

"Killen" visar sig heta Veronica Freeman och ser inte direkt ut som den orakade, halvsluskige frontman jag förväntat mig. Man har hört kvinnor vässa sina stämmor till distade gitarrer förr, även vråla och bröla, exempelvis som i fallet Angela Gossow (Arch Enemy), men sällan kan jag säga att jag upplevt ett sådant klös i rensången hos det täcka könet! Hon sjunger som en hel karl, om inte två!

Men efter ett par varv, när nyhetens behag väl lagt sig, så saknas fortfarande den där riktiga lusten att åter plocka fram Benedictum. Det är inte omöjligt att du kommer gå omkring att gnola på "Beast in the Field", "Shell Shock" eller "Bare Bones" för det finns starka stunder här, men när året summeras så kommer "Seasons of Tragedy" med största sannolikhet att kommas ihåg som "den där plattan med den suveräna vokalissan" snarare än "den där suveräna plattan"…

Betyg: 6/10

Jacob Holmström


<< Tillbaka till Skivrecensionerna