Nightingale - Invisible

[2004][Black Mark]

Man säger att en person som har mycket åtaganden - inom såväl jobb som fritid - har många järn i elden. Dan Swanö är en sådan person och Nightingale är ett av hans metallglödgade föremål. "Invisible" är bandets senaste giv och det som framställs på plattan är både harmoniskt vackert och tungt. Nightingale lirar - på denna plattan - tung AOR med Swanös lite oslipade karakteristiska röst som toppen på isberget.

Musikerna Tom Nouga, Erik Oscarsson, Dan Swanö och Tom Björn fungerar alla som både ensamvargar som en helhet. Ljudet som återfinns på plattan är starkt och musiken stundtals väldigt medryckande. Nightingale sägs vara progressiva men det är inte så värst proggressivt på "Inivisble" som jag nämnde ovan låter de mer AOR istället och det handlar knappast om någon progressiv AOR.

Ibland kan det bli lite mer smörigt än andra gånger men det vägs upp av lite snabbare tongångar och det episka avslutningsnumret "Stalingrad".

Johan

Betyg: 8/10


<< Tillbaka till Skivrecensionerna