Vision Divine - The Perfect Machine

[2005][Scarlet]

Michele Luppi visade sig vara den perfekta ersättaren för Rhapsodys Fabio Lione och dennes tid i Vision Divine. Luppi sjunger med en känsla som är få förunnad och själva rösten är förbannat vacker - helt enkelt snygg. Den är så knivskarp att blotta synen på eggen får blodet att forsa. I det stillsamma partiet i "First Day Of A Never Ending Day" (lysande låttitel må jag säga) visar han prov på de finaste sångögonblicken under 2005. Jag är hänförd, jag är golvad, jag är föräl... eh, kanske inte. Men vad jag vill komma fram till i detta kanske, överdrivna superlativa orerande är att Luppi sjunger som en gud och i detta fall stämmer det inte som han får ur sig i ett av plattans progaktiga powermetal-stycken - "God Is Dead".

Vision Divines nya skapelse är en mångfacetterad klump metall innehållandes småproggiga stycken och kraftfulla låtar men utan att inte bibehålla den jämnhet som plastbiten besitter. Ibland för tankarna mig till Queensr˙ches ansedda mästerverk "Operation Mindrime" men detta beror mest på att albumet i själva verket är, precis som i "Operation M..."´s fall, ett konceptalbum. Keyboarden - ett djävulens instrument som kollega Bergström skulle kalla det - spelar en stor roll för denna stämningsfulla varierande musik. Plattans nio melodibitar består till största delen av mycket tempoväxlingar där det varvas friskt med hårda "arga tysken"-slag, svulstiga keyboardmattor, grova basdraganden, tvära riff och ekvilibristiska solon.

"The Perfect Machine" är nästan ett måste för de som gillar kraftmetall med en progressiv touch och vackra ballader. Undertecknad klagade på utfyllnad då förra skivan avhandlades men på detta vax lyser alla spår med en intensitet som tar dem långt upp på 2005´s årsbästalista. Har ni inte upptäckt Vision Divine än? Är det banne mig på tiden nu!

Johan Karlsson

Betyg: 9/10


<< Tillbaka till Skivrecensionerna